På sedvanligt spektakulärt maner fortsätter Ruben Östlund att syna sociala koder och hierarkier i sin senaste Guldpalmsvinnare ”Triangle of Sadness”. En mardrömskomedi som också är rolig. Filmen har ingen tydlig huvudperson men följer Carl och hans flickvän från första till sista scenen. På kryssningsfartyget finns en blandning av vapenindustrialister, techmiljardärer och troféhustrur. 

Ruben Östlund är skicklig påatt konstruera sina filmvärldar, inte helt olika våra egna, och visar här att den enes lyxresort är den andres skitjobb. Men också att hierarkierna kan vändas upp och ner. Två Cannes vinster på raken gör Östlund till vår mest skimrande filmexport sedan Ingmar Bergmans dagar.