François Ozons omtalade film handlar lika mycket om sexuella övergrepp inom den katolska franska kyrkan som om konsekvenserna av en tystnadskultur. Inom kyrkans slutna system blir det enklare för vissa föräldrar att förminska övergreppen än att konfrontera de ansvariga på grund av rädslan för att skada församlingens rykte.
Trots detta är filmen en hyllning till kollektivets kraft. Den boll som sätts i rullning drar snart med sig vitt skilda män från olika samhällsklasser; från arbetslösa till läkare, ateister till troende som tillsammans vågar träda fram och vittna om vad de utsatts för. Det är en nedtonad film som döljer ett glödgande raseri över livslånga trauman.