En hjärtskärande film med två av de bästa brittiska skådespelarna: Anthony Hopkins som Anthony, en åldrande man på väg mot 80 och med demenssjukdom, och Olivia Colman som dottern som försöker göra allt hon förmår men ändå inte kan hindra att pappa glider in i sjukdomen. Det är en mycket suggestiv film. Utan en enda synlig blodsdroppe är filmen ändå en rysare. 

Filmen är filmad från Anthonys synvinkel, vi kan känna vad han känner och uppleva verkligheten som han gör utifrån sin Alzheimers. Det är vackert, sorgligt, skrämmande, starkt, berörande och ger en möjlighet att till viss del förstå hur en människa som mer och mer tappar greppet om verkligheten upplever det som händer.